ansa

For nagra natter sedan (haller ingen koll pa dagarna) so trodde jag bokstavligt talat att jag skulle do. Men oroa er inte, jag lever fortfarande! Hade bara akt ba en rejal matforgitning. Fyfan, har aldrig mott so doligt i hela mitt liv! Plus att jag hade varldens solsting pa kopet (ja, jag har alltid gillat att klaga, lite av min specialite) Frida akte pa samma skit som mig nasta morgon. So vi typ spydde i kapp o log i vara sangar o ville do. Nu kanner vi oss bra igen som tur e! Har dock fatt en ogoninflammation, vaknar varje morgon av att ogonlocken e igenklistrade o moste kampa for att fo upp dom.
Frida har dock fott ett spindelbett pa ogonlocket so hennes hogra oga e helt uppsvallt! Hon ser ut som ett monster, haha! So vi e inte sodar jatte charmiga non av oss just nu. Bruna har vi typ inte heller blivit. E man albinos so e man!

Nu ska vi oka ivag till en liten mindre strand har i Palolem o bada hela dagen. Kl e ifs redan 13 har, men vi vantar pa varan svenska granne linnea som ska gora fardig en sak pa datorn sen tar vi en av av alla underbara tuktuks till den har lilla stranden. Pa tal om nat annat, de e underbart att somna till ljudet av vagor som slor mot stranden!

Kiss and ass!