ansa

Jag bär på en väldigt konstigt känsla just nu. Känslan av att jag själv känner mig tillräcklig, men att a n d r a inte ser mig som de. Att jag känner att jag är nöjd med mitt utseende och min personlighet. När andra tycker att jag är för mullig, för tråkig etc. Det är konstigt att känna så faktiskt. Förut var det alltid jag som dömde mig själv. Nu känns det  istället som att jag blir dömd. Det ska fan inte behöva kännas så.

Jag är vacker. Jag är vacker för att jag inte bryr mig så jävla mycket om allt det där ytliga. En vacker personlighet är ett vackert utseende.

Jag brukar ofta tänka på det där. Folk som svälter sig, tränar varje dag, tänker på mat konstant etc. Hur fan orkar man!? Vi lever bara en gång. En enda jävla gång! Ska man inte då se till att vara lycklig och känna sig tillfredställd än att gå runt och tänka på hur många kg man väger. Vafan spelar de för roll, egentligen?
Tror du att killen du är intresserad av skulle tycka om dig mer om du gick ner några kilo? Tror du inte istället att han skulle tycka om dig mer ifall du blev lite gladare och log mer?
Vad skulle du föredra? En riktigt muskulös kille eller en lycklig kille.